Ingen gaist..

Som Emilsson och co brukar säga. Och kändes lite så idag. Ingen gaist. Hände liksom inget när jag tryckte ner stavarna. Svag antar jag.

Tiden nytt personbästa men placeringen blev nytt personsämsta. Var möjligen ett vassare startfält än tidigare år men 196a är inget att ringa hem om. 

Ska gyma mer inför nästa år. Och inte springa ryck dagarna innan så baksidalår ballar ur. Men rart av roomie Frida, sjukgymnast och van att tejpa ihop ÖFK:s a-lag, att tejpa ihop mina hamstrings igår kväll. 

Nu vila så det här halv förkylda tillståndet går över. Sedan måste jag börja gyma!


Och stackars syrran blev hockeytacklad av ett pucko till ledare. Tappade klungan, smärta och less. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0